Jag vet inte varför men nu, efter 7mån har allt blivit värre. Det började med Sebastians födelsedag och efter det har jag nog inte riktigt orkat tagit mig upp igen. Den här månaden har bara gett mer och mer motgångar och känns som att så fort jag försöker resa mig upp så kommer det nånting nytt som gör att jag förlorar fotfästet igen. Varför ska jag nu börja med en massa nedbrytande tankar? Jag förstår att det läker aldrig riktigt men det är värre nu än förr. Jag är ständigt trött i huvudet av all nedbrytande tankar och jag verkar inte komma ifrån dom heller. 

Jag blir så arg dumma saker, har fula tankar och tankar som bara är rent idiotiska och elaka och jag mår illa av dom. 

Bara så trött hela tiden och väntar på något bra.
2013 lär ju bli ett avsevärt bättre år annars vet jag inte vad jag tar mig till.