Snart är det dags! Dop på lördag! Som jag hållt på och velat och planerat och tjatat om det här och snart händer det. Första gången jag får vara med om att vara förälder på ett dop. Känns ganska häftigt faktiskt! 

Klänningen är ju här hemma och väntar och den är underbar.
Imorgon ska jag och syster baka
På fredag köps resten av alla grejer och allt körs ut och görs iordning.
Lördag är det dags :D

Planering med prästen är färdig och jag tror vi har valt rätt psalmer och sådär. 

Och istället för läsa Fader Vår så kommer vi att läsa gud som haver barnen kär.

Tycker det var en fin idé. 

Men så har det ju snöat idag och varit kallt... snälla snälla snälla kan det bli varmt igen?! Vi skulle ju sitta ute och det här jävla vädret förstör ju allt! Får nästan lite lust att gråta. Men bara att be och hoppas på fin fint väder så att dopet kan bli precis så fint som jag har föreställt mig. Vet inte men känns så viktigt. Simon bryr sig ju inte direkt men känns så viktigt eftersom vi ej hann ha ett för Sebbe.  Var lite jobbigt för självklart kom frågan upp om det här är första barnet när vi var hos prästen. Jag vet fortfarande aldrig vad jag ska säga. Mitt hjärta vill säga nej att storebror är i himlen men huvudet sa att vi inte ville ge oss in i det pratet med en präst så det blev att vi sa att det var första och fortsatte låtsades som att allt är på rosa moln. Känner skuld på en gång som om jag förnekar sebbe :( Tuff sits!!!