Idag för 3 år sedan föddes min första son Sebastian. Han fick inte vara med oss längre än 5,5mån men han är ändå alltid med oss här i våra hjärtan. Jag saknar han och undrar ganska ofta hur livet hade sett ut om han levat. En 3råing hade vi haft rännandes här hemma... Känns alltid så underligt att tänka på. Ibland känns det som att det är inte mitt liv, eller det var i en annan livstid. Ibland blir det skärande tydligt. Så underligt.

Men grattis min älskade ängel! Vi har tänt ljus hemma och jag kommer inatt på jobbet och tänder.
Vi älskar dig och saknar dig! <3