Helt otroligt vad tiden flyger fram nu! Varför gjorde den inte det när man var gravid? ;)

Imorgon onsdag blir Lillebror Simon redan 3 veckor! Förra onsdagen var vi på BVC för vägning och han vägde då 4080g! Så det går verkligen åt rätt håll. Amningen funkar jättebra och har gjort ända från början.

Jag är så lycklig just nu. Men också så orolig. Var jag orolig innan är det inget mot nu. Så fort han har prickar tänker jag direkt på röda hund och eksem och en massa annat. Vågar inte fila naglarna för tror jag ska bryta fingrarna på han. Han är snorig på kvällen och morgonen så jag måste känna så att han andas var 10e minut trots larm.
Även börjat tänka på och sakna Storebror Sebbe mer nu. Fantiserar om hur det skulle vara att ha min första kille här också. Det känns tyngre igen allting. Kan vara för hans tvåårsdag närmar sig... Var mina känslor i ett kaos innan är det inget emot nu.

Men Simon tar mig igenom. Oj så jag älskar den lilla människan. Kan inte sluta le varje gång jag tittar på honom. Jag upptäcker mig själv med att drömma om när Simon blir större. Jag har börjat tillåta mig själv att hoppas att Simon faktiskt får vara här på sin 1års och 2års dag och flera framöver. Det är ett steg i rätt riktning tycker jag <3